Digilog 1: Är digital transformation viktigt för en kommun och i så fall varför?

Transkribering: Annelie Salminen, Skrivflow 

 

Joakim Jansson:

Hej och välkomna till den här digilogen, en dialog och ett samtal om digitalisering. Det här är det första i en rad sådana här samtal, där vi ska prata om digitalisering och kommuners verksamhet, och på vilket sätt det här kan stötta och hjälpa kommuner att leva upp till sitt uppdrag. 

Idag har vi ämnet ”Är digital transformation viktigt för en kommun och i så fall varför?” Jag är jätteglad att kunna hälsa två prominenta gäster in i dagens samtal. 

Dels har vi Fredrik Johansson, som är kommunchef i Mönsterås kommun, som också har en fin bakgrundsbild och ett fint vapen där, som visas upp. Välkommen!

Fredrik Johansson: 

Tackar. 

Joakim:

Sedan har vi också Stihna Evertsson, som är kommunstyrelsens ordförande i Högsbo kommun, och vice ordförande i kommunförbundet i Kalmar län. Välkommen Stihna!

Stihna Evertsson:

Tack, så mycket! Högsby kommun heter det. 

Joakim:

Högsby kommun, ja. Vad sa jag för något? 

Stihna:

Högsbo. 

Joakim:

Ja … okej, jag trodde att jag sa Högsby, men okej. Välkomna ska ni vara iallafall, bägge två!

Vi ska diskutera det här med digitalisering, om det är viktigt och vad det kommer att leda till. Jag tänkte börja med en första fråga, och jag börjar med dig Fredrik. Kan inte du berätta lite, hur ser din vardag ut? Vad gör du om dagarna egentligen, och var kommer eventuellt digitalisering in i det?

Fredrik:

Ja, vad jag gör om dagarna är en fråga som jag många gånger ställer mig själv, ska jag vara ärlig med att säga. Min roll som kommunchef är rätt så omfattande på det sättet att det är rätt så många ärenden som ramlar in här. Men om vi ska ta digitaliseringspunkten, så har vi även den centrala IT:n, under det jag jobbar mycket med. Vi har ju blivit, i offentlig sektor som i alla andra sektorer, mer och mer digitaliserade. Fler och fler krav ställs på de bitarna, och vi pratar egentligen om ordet tillgänglighet många gånger. Och vi kan inte annat säga än att, vilket vi ser nu från pandemin, att numera sitter jag faktiskt mest på min stol och kommunicerar i videomöten som har blivit en väldigt viktig faktor. Vi kan även se att även vi i offentlig sektor faktiskt blir mer och mer globaliserade. Vi måste ta intryck från andra ställen för att bli bättre och smidigare. Och våra kunder kräver faktiskt mer och mer att vi ska finnas tillgängliga hela tiden. Det är ett jobb som vi håller på med, ständigt och jämt.

Joakim:

Tack! Jag bad dig att ta med en personlig pryl också så att vi ska lära känna dig lite, Fredrik. Har du med dig någon sådan?

Fredrik:

Det får bli den här idag, om den syns. Det är en kaffekopp, men egentligen står det ”Ironman finisher” på den. Jag ska inte stoltsera med att jag har gjort Ironman, vilket jag gjort visserligen tre gånger, men det handlar mer om att även om vi sitter still mycket på stolarna så är faktiskt folkhälsan och att vara ute och röra på oss väldigt viktigt. 

Joakim:

Ja, kan inte hålla med mer. Jättebra, stort tack för det!

Jag tänkte att vi kan gå över till dig också Stihna, kan inte du berätta lite, hur ser din vardag ut? Hur tänker du att digitalisering kommer in i din vardag idag? 

Stihna:

Ja, det är väl ungefär som för Fredrik, att det är oerhört mycket olika frågor som bollas upp över en dag. Många gånger handlar det om saker som man behöver åtgärda lite skyndsamt, sen får man låta processer gå igång så att man löser saker och ting på lite längre sikt. Så får man försöka och få dagen att gå, det brukar gå rätt så snabbt. Det kommer mycket sådana här saker, titt som tätt. Och numera är det mycket över skypemöten och andra digitala möten som man kommunicerar. Så det har blivit ett hastigt kast framåt i tiden, kan man säga. Man sa innan att det skulle ta ett och ett halvt år att lära alla att klara det här med digitala möten, men det gick ju på en kaffekvart när det väl var nödvändigt. Det är väldigt skönt att det har fungerat för de allra flesta, skulle jag säga. 

Joakim:

Kul att höra tycker jag. Och har du också tagit med någon personlig pryl? 

Stihna:

Ja, jag har en liten kossa. Med det tänker jag att inom lantbruket är det ett område där digitaliseringen har kommit väldigt långt. Det tror jag kanske inte att man tänker på.  Men det är mjölkrobotar och det är traktorer som går på gps, och man kan räkna ut precis hur mycket gödsel som behövs på olika områden beroende på hur mycket det växer. Det är faktiskt en näring som har gjort väldigt mycket med digitalisering. Om man bara tittar på när min pappa var liten, så körde han fortfarande med häst, liksom. Så det finns väldigt mycket där att ta till sig, jag tror att vi kommer att göra en liknande resa inom den kommunala världen. 

Joakim:

Ja, härligt. Tack för den kossan, och tack för koppen! 

Jag tänker så här: Digitalisering är ju någonting … det lever inte isolerat någonstans i en egen bubbla, utan det är ju en del av massa olika samhällsförändringar. Vad ser ni för olika förändringar i omvärlden som påverkar ert arbete? Digitalisering kan vara en, men det kanske finns en massa andra förändringar som ni tänker mycket på, som påverkar ert arbete? 

Fredrik:

I första hand, om jag startar här, jag nämnde det nyss, och det är tillgänglighet, det är en sådan bit. Då kan jag ta det som jag vet att Stihna jobbar mycket med, och det är samverkan med olika. I första hand för vår del är det regionen, gamla landstinget. Förr var det patientjournaler som fick gå brevledes och telefonledes. Vi måste kunna hitta ett bra sätt att kunna samarbeta med den som behöver själva vården. Det är lite som, om du kanske kör mellan Högsby och Mönsterås som turist så tänker du nog inte på själva kommungränsen, du tänker nog: ”Vilken fin väg det är”. Så ska det vara för den som behöver vård också, de ska inte behöva bry sig om om det är försäkringskassa, region eller kommun, utan det måste vi kunna synka ihop. Där är digitaliseringen väldigt viktig och det är en fråga som vi jobbar väldigt mycket med just nu faktiskt. 

Joakim:

Finns det några andra, jag tänker på, du var själv inne på globalisering, det kan vara migrationsfrågor, hållbarhetsfrågor, är det andra sådana här förändringar som blir viktiga för oss som kommun, som ni jobbar mycket med? 

Fredrik:

Ja det är klart vi gör, på alla punkter. Digitaliseringen är ett sätt faktiskt att bli fossilbränslefri till viss del. Om man tänker sådana här möten, när vi inte sätter oss i bilar och åker och träffas fysiskt framför filmkamera till exempel. Jag tycker faktiskt att det är det här med tillgängligheten som gör att … de flesta av våra kunder har ju faktiskt ett arbete, hoppas jag. Det vill säga, de vill nå oss om det gäller ett bygglov eller ta reda på sina barns framgångar i skolan, eller sina föräldrars tillstånd. Att de digitalt kan mötas på det sättet. Även om inte det kanske är så globalt så blir det, det kvittar ju var de sitter någonstans. De ska kunna göra det i hela landet, eller de kan sitta i Spanien också för all del, och kunna sköta sådana här saker. 

Joakim:

Ja, tack Fredrik. Stihna vill du komplettera bilden lite, vad ser du för förändringar i omvärlden som påverkar er som …

Stihna:

Ja, men, mycket det som Fredrik pratar om, kunskap och information, att man kan hitta den oavsett var man är i världen. Att det finns väldigt stora möjligheter … och inte bara att det finns mycket möjligheter, utan det blir ett stort ansvar för oss som kommuner. Att bara rätt personer ska kunna hitta personlig information, det kommer många sådana bitar som också blir viktiga för en kommun.

Joakim:

Så säkerhet och integritetsfrågor och så där blir viktiga för oss. 

Stihna:

Ja, och demokratifrågor. Att man ska kunna ha tillgång till material som man inte av någon anledning behöver ha sekretess på. För vi är väldigt öppna och transparenta, och att man kan uppleva oss så. 

Joakim:

Så tillgänglighet, demokratifrågor bland annat. Ja, men jättebra. 

Om man nu tänker, jag tror de flesta av oss, oavsett om man i sin yrkesroll eller som person, känner ju av att förändringen går ganska snabbt, på olika plan. Vad, om man nu är medborgare i en kommun, vad är kommunernas roll i den här samhällsförändringen? Och hur ska ni som kommuner stötta era medborgare att faktiskt klara av den här samhällsförändringen, som vi alla på olika sätt ändå måste anpassa oss till?

Stihna:

Till sist så tror jag att det handlar om att vi måste hjälpa till att utbilda de som liksom inte riktigt känner att de själva klarar det. För så är det ju, väldigt många … ja, mina barn klarar de flesta saker på nätet, bättre än mig. Inte för att det är en åldersfråga rätt av, men det är klart att om man inte är uppvuxen med det här digitala så blir det en större trappa att verkligen ta sig in i den världen så att säga. Så vi behöver utbilda och uppmuntra och se till att alla som vill ska kunna klara det, och vara med på resan. Det tycker jag är jätteviktigt. Kan man inte själv så bör det finnas tillgång. Till exempel tänker jag på biblioteken, att de kan ha en roll, att man ska kunna hjälpa till där och så. 

Joakim:

Precis, så att försöka få med alla. Ibland pratar vi om ett digitalt utanförskap till exempel, de som inte har tillgång till digital teknik eller motsvarande, och att stötta upp dem på olika sätt. För att också kunna vara en medborgare i dagens samhälle. Vad tänker du på Fredrik, i den här frågan? Vad ser du är er roll? 

Fredrik:

Ja, alltså Stihna sa det mycket. Skolan är oerhört viktig, att vi ser till att våra ungdomar faktiskt ligger i framkant. Vi har även, när det gäller utbildning så finns ju komvux, det finns även studiecirklar och så vidare, där kommunerna oftast har en inblandning. Och jag vet inte, kommunens roll många gånger om man sammanfattar det hela, är ju trygghet, tillgänglighet och transparens. Det gör att när vi kör igång en e-tjänst så ska man också kunna komma till en reception eller bibliotek och få hjälp att nyttja den här tjänsten. Där tror jag nog att kommunerna är rätt bra på den här biten generellt. Det finns mycket stöd som vi har och som jag tycker nyttjas väl faktiskt.

Joakim:

Ja, tack. 

Om ni också skulle beskriva era olika uppdrag, du var ju inne på det här med de tre T:na precis. Om du skulle beskriva de generella uppdragen som kommunerna har, och gärna sätta det i någon form av historiskt perspektiv? Nu vet inte jag hur länge ni har jobbat i kommuner och sådär, men kan ni se några förändringar egentligen, i hur uppdraget idag levereras eller hur det ser ut, jämfört med hur det såg ut för fem eller tio eller tjugo år sedan? Vad ser vi för trender? Vad finns det för trendlinjer att förstå här som är viktigt för oss?

Stihna:

Jag kan gärna börja där när det gäller politiken då. Jag har varit kommunstyrelseordförande i lite drygt sju år. När jag tillträdde var det fortfarande en sekreterare som kopierade upp allt material inför våra kommunstyrelsemöten, alla utskott, fullmäktige och så. Skickade hem brev till alla deltagarna. Sedan var det upp till var och en att hålla ordning på det där och kunna hitta i materialet, det var inte så lätt att strukturera upp det där. Men efter bara någon månad så hade vi i alla fall satt ett system där vi istället kan läsa alla handlingarna på en ipad, alla politiker fick en sådan enhet. Man kan gå in och se allt historiskt material, man behöver inte komma ihåg var man har lagt papprena från förra året utan det finns uppdelat efter datum, efter vilken punkt man är på. Det finns en struktur, ett system, och det finns helt andra möjligheter att följa ärenden än vad det fanns när man skulle sitta och leta efter papper och sådär. Det är jättestor skillnad i hur man kan arbeta. Förut fick man alltid ringa sekreteraren och fråga: ”Kan jag få ut allt material till det här ärendet”, men nu kan man gå in och hitta det själv. Det har blivit en ganska stor förändring för politiken, som jag tycker är enbart till det positiva. 

Joakim:

Mm. Så arbetssätten är något som har påverkats bland annat då av digitaliseringen. 

Finns det några andra saker som på en övergripande uppdragsnivå som inte behöver ha med digitalisering att göra? Finns det några andra förändringar som ni kan skönja där? Vad säger du Fredrik?

Fredrik:

Ja …  jag hade en annan sak på tungan innan du ställde frågan men … Så här är det väl egentligen att, att det ställs ju också högre krav på oss som arbetsgivare numer. Och som ni vet om så har vi en utmaning framgent i kommunen att vi blir fler äldre i landet och färre ska försörja fler. Det gör också att rekryteringsfrågan är väldigt viktig, och de som söker sig till arbetsplatser ställer också krav på att det finns moderna verktyg idag. Bara där har vi en utmaning i sig. Våra kunder om man säger, våra invånare, kräver som jag har sagt tillräckligt många gånger, tillgänglighet. Man ska ju kunna söka sig hit och där ställs högre krav.  Om allt är digitalt, det vet jag inte, men mycket av det blir ju faktiskt digitalt. Alltifrån en bra standardarbetsplats, möjlighet att kunna jobba på distans, nå journalanteckningar, ha bra arkiv. Lagarna kräver dessutom att vi ska få fram mer och mer underlag och statistik för att det ska läggas ut på olika databaser och så vidare. Där är det en stor skillnad från förr, om man får uttrycka sig i de termerna. När det fanns kanske en stordator för ekonomisystemen som då sköttes av – SKR heter de idag – och sedan fick man en bok med vad din verksamhet kostade. Det är ju någonting som kommuner måste sköta själva. Det krävs större krav på att du ska kunna redovisa det åt alla håll och kanter. Skulle man göra det på samma sätt som man gjorde för kanske tjugo år sedan, skulle vi behöva fyrdubbla vår bemanning för att lösa ett sådant system. Så om det har skett mycket med digitaliseringen så har det också ställts högre krav på utdata. 

Joakim:

Vad säger ni då, om det kommer en medborgare som frågar, eller en journalist: ”Varför ska ni hålla på och jobba med digitalisering? Är det viktigt för kommuner över huvudtaget att jobba med digitalisering?”, vad svarar ni på det? 

Stihna:

Jag ser ju den här resan som till exempel är gjord inom lantbruket. Det är ingen som vill att vi ska gå och sprida ut frön med näven längre, vi måste följa med i övriga samhället. Det vore vansinnigt oklokt om vi … Jag vet att vi har ganska mycket pappershantering kvar, åtminstone i vår kommun fortfarande, även om man säger att man väldigt gärna vill att det ska gå digitalt. Men om tio år så är min gissning att då kommer folk, våra invånare, tycka att vi är i stenåldern om vi fortfarande springer med papper. Så att vi måste liksom gå åt det hållet, annars blir vi märkliga för våra invånare att förstå. Det är en samhällsförändring som vi måste vara med i. 

Joakim:

Är inte risken då, kommuner är ju ofta en väldigt stor arbetsgivare, och så håller man på med digitalisering och automatiserar. Innebär inte det att man kommer att göra sig av med massa folk bara? 

Stihna:

Nej … Nej, det tror inte jag. Det tydligaste exemplet, man brukar prata väldigt mycket om all dokumentation som ska göras, med socialbidrag och sådant. Det är ju bättre att man jobbar med de som behöver hjälp att hitta rätt i livet, istället för att sitta med att leta efter historiska grejer i deras dokumentation. Man ska vara med … ja, göra rätt saker på sitt arbete. Inte det som går att automatisera, men det här som inte går att automatisera alltså, hur vi är som individer och våra relationer och de här bitarna, vi ska jobba mycket mer med det istället, så tänker jag. 

Joakim:

Så frigöra tid till det som människor är bra på, så får tekniken ta hand om det som den är bra på, lite så. 

Stihna:

Ja.

Fredrik:

Vi ska ändå veta det att, och det är känt, vi går ju på det som heter skattebetalarnas pengar. Av dem så går nästan allt till vård, skola, omsorg. Administrationen i en ordinarie kommun, ligger någonstans mellan, ja ungefär fyra procent rakt av. Och det gör att vi kommer inte att göra oss av med människor. Vi kommer fortfarande behöva samma antal människor, om inte fler, inom vård, skola och omsorg. 

Joakim:

Och vad tror du i övrigt då Fredrik, om jag ställer samma fråga som Stihna började svara här tidigare. Är det viktigt, och varför isåfall, att kommuner satsar på digitalisering och digital transformation?

Fredrik:

Ja, återigen, delvis är det ekonomin. Vi ska klara uppdraget på ett kvalitativt och billigt sätt. Digitaliseringen är en av de lösningarna vi måste jobba med. Det andra är, som jag nämnde förut, om vi ska kunna rekrytera människor så får vi inte vi inte ligga efter heller. Vi måste ha moderna verktyg och vara transparenta. Det tredje är det krav som nu ställs av samhället i sig genom att det finns de här möjligheterna. Då måste även offentliga sektorn vara med och kunna leverera på alla sätt och vis. Så det är självfallet och väldigt självklart att vi ska vara med. Däremot är det så här att vi, både Stihna och jag sitter i relativt små kommuner. Vi ser gärna att de större kommunerna tar lite av utvecklingsresan och bekostar detta. Så de får agera lite storebror, storasyster åt oss och vi hänger på. 

Joakim:

Ja, då är du inne på en annan del av digitalisering, för det är inte gratis heller med digitalisering. Det är inte så att effekterna kommer imorgon heller direkt, utan man behöver göra investeringar och alla kommuner kan heller inte göra samma typer av investering, utan det behövs samverkan på olika sätt. Då är det bra att ni har bland annat kommunförbund tänker jag, men det sker väl även samverkan mellan andra kommuner också, eller hur ser det ut där? 

Fredrik:

Vi har massor med samarbeten, och egentligen borde nog Stihna också berätta, för hon var ordförande då när de tog beslutet i kommunförbundet om att satsa på den digitala resan. Mycket handlade också om att vi måste kunna rensa i våra systemfloror. För trots allt har vi köpt många verksamhetssystem i alla kommunerna och de är inte heller moderna i all evighet. Det finns många olika sätt att agera. Vi har faktiskt i Mönsterås, sagt upp ett verktygssystem så sent som i fredags, som kanske var ett av de modernaste för fyra år sedan som nu har halkat efter på grund av ny teknik. Vi måste vara på tårna för att trots allt, ett verksamhetssystem idag, för att generalisera, kostar inte under en halv miljon på ett år för vår del. Om man bara säger ja, ja, det finns där, det fungerar inte … Skulle vi göra en digital agenda nu i Mönsterås kommun, skulle jag egentligen bara lägga till en mening: ”Automatisera mera”. För idag har vi massor med verksamhetssystem, men de pratar inte med varandra. Det har inte utvecklats i rätt takt och vi har inte jobbat med dem i rätt takt heller. Vanligtvis har man generellt förr gjort en lösning att ja, vi har köpt ett personalsystem, jaha det klarar inte av LAS, då köper vi ett system för LAS. Det klarar inte av schema, då köper vi ett system för schema. Nu måste vi ställa krav på systemleverantörer och säga, det här är det vi behöver, kan inte ni leverera så byter vi. Det är vår hållning. 

Joakim:

Du var inne på ”automatisera mera”, som någon form av slagord där för digitaliseringen. Vet ni vilka effekter som automatiseringen skulle kunna ge på lite sikt? Har ni börjat räkna på det, finns det tal på det som man kan titta på, så att man kan också förstå vad det skulle innebära? 

Fredrik:

Tal vill jag inte påstå men däremot gör vi en rätt så stor kartläggning just nu. Genom att vi gjorde en ändring i vår kodstruktur. Vilka system pratar med varandra? Bara med den ekonomiska kodplanen, vad krävs det för förändringar då? Då upptäckte vi att vi har runt en femton verksamhetssystem som direkt är påverkade. Det här gör, om vi inte automatiserar en process och lägger dem centralt med de vitala delarna, så är ju den här resan väldigt mycket för stor. Därav krävs det, personalsystem mot ett ekonomisystem, mot ett vård och omsorgsystem och ett skolsystem. Här måste finnas automatiserade processer som pratar med varandra. Om jag då nämner systemfrågorna, jag tror ni har lika många nästan Stihna, för vi ligger nog runt ett åttiotal olika it-system i en kommun idag. Men vi måste också kunna hantera dem, och här handlar det om att vi måste kunna bygga in dem om det så är i ett active directory eller AD-system, så att vi vet var vi har de här delarna och hur de pratar med varandra. Där ligger mycket pengar i att lösa det här. 

Stihna:

Sedan i takt med att det kommer nya uppgifter som ska lösas, då blir det ännu ett system, och man känner att till sist blir det nästan lite härdsmälta på alla saker som ska göras. Synkar de inte riktigt hundra, så får man om inte annat en ganska jobbig arbetssituation. Ja, men det är jätteviktigt att det blir en likriktning och att vi kommer vidare i de frågorna. Eller så får vi byta utvecklingsriktning. Men med den riktning som finns idag, att allting ska samlas in, dokumenteras, kunna bli till data för andra att titta på och så vidare, då måste det hända grejer, annars så blir det ogörligt. 

Joakim:

Ja. Och tekniken är ju en viktig grund såklart i digitaliseringen för det är också den som kan möjliggöra mycket annat. Men vi har också varit inne på, du var inne på det tidigare, Stihna, att det kan också förändra arbetssätt och så vidare, och sätt man generellt gör saker på. Ibland kan det innebära att man väljer att hitta helt andra lösningar eller bygga process på helt andra sätt. Har ni några andra bra exempel hur det kan påverka hur själva arbetet utförs, inom olika förvaltningar eller övergripande för er inom kommuner?

Fredrik:

E-tjänsterna är väl det som man pratar mycket om nu och vad det kan göra. Det är också ett sätt att delvis kunna få in rätt handlingar på ett enkelt sätt. Folk kan sitta hemma och lösa det, det ska gå rakt in i våra verksamhetssystem. Vi ska kunna kvalitetssäkra på ett enklare sätt, och så vidare. Den systemfloran byggs ut nu i ett rasande tempo på vad man kan göra via e-tjänster på våra hemsidor, så där kan man säga att … En utveckling vi har sett nu på några år, det är hur våra webbsidor ser ut på en kommun. Jag kan tänka mig att de första webbsidorna nog var liknande i Högsby som i Mönsterås, det var något kommunalråd som klippte band, och det var någon allmän information. Nu är det en stor sökfunktion egentligen. Det är det som efterfrågas. 

Joakim: 

Och du då Stihna, ser du några andra förändringar, e-tjänster …?

Stihna:

Jag tänker på det här med hur man tittar till de som behöver lite stöd i livet på olika sätt, alltså till exempel nattmonitoreringen. Att man på natten kan ha kameraövervakning så att man slipper bli väckt av någon som sticker in huvudet och frågar om man sover gott. Ja, det kanske man gjorde innan. Men nu finns det andra möjligheter att se till, att man matar ihop det, att man kan använda tiden till att man kan göra trevliga saker på dagen istället för att man ska behöva åka runt och titta till människor som faktiskt behöver sova. 

Joakim:

Om man nu blickar framåt och kollar in i kristallkulan, och så tänker vi att okej, nu är det 2030 till exempel. Vad har hänt då? Vad är skillnaden då i hur en kommun fungerar och arbetar, och på vilket sätt har digitaliseringen då stöttat och hjälpt er? Inte en helt lätt fråga. Vad tror ni, om ni blickar framåt, var befinner vi oss då? Om till exempel nio år, sådär?

Fredrik:

Resan går ju väldigt fort och vi hittar nya saker hela tiden. Det jag tror kommer att vara ett stort jobb för oss under de närmaste åren, det är att anpassa lagar och regler för att synka med den digitala utvecklingen. Vi kan snabbt se det här som en fråga som kanske är mer för kommunen än någonting annat, digitala arkiv. Kan vi kasta de gamla papprena, vilket är originalet, hur har vi rätt att lagra, hur ska folk kunna läsa handlingar om några år? Andra delen som jag tror kommer prägla oss, det är säkerhetsaspekten kring den digitala data vi faktiskt har. Förr kanske någon på något sätt kunde göra inbrott i arkivet och leta upp papper. Idag har de helt andra möjligheter till att hitta intrång i databaser och sådant, och det kan ju faktiskt finnas mycket känslig information. Så utvecklingen framåt, det finns mycket positivt och kommer hända många saker, men jag tror också att vi måste andas lite och titta på aspekterna om lagar, regler och säkerhet. 

Stihna: 

Mmm. Alltså det finns …

Joakim: 

Mm. Säkerhetsaspekterna. Förlåt, kör Stihna.

Stinha:

Det finns nog en ganska stor risk att bekvämligheten har ökat, så att om du vill ha någonting som har med bygglov att göra, så säger du bara till någon form av funktion, det kanske inte ens är en dator längre: ”Vad behöver jag tänka på om jag ska bygga?”, och så hjälper våra system till att generera material som man behöver för att kunna göra det. Idag får man fortfarande söka sig till vad man behöver göra för någonting och veta lite vad man söker efter. Men det, ja det kommer vara anpassat liksom. 

Joakim:

Så smartare system, som förstår lättare vad den här medborgaren är ute efter, och kan stötta på olika sätt. 

Fredrik:

AI-tekniken är det som antagligen kommer att bli den utvecklingen. Vi kan titta på en sådan här liten enkel sak, det syns inte nu men det är en telefon. 

Joakim:

Ja, nu ser vi den.

Fredrik:

Jag tror att några av oss trodde för ett antal år sedan att de var till för att ringa med. Det är väl en sällanfunktion i dem numera. Det handlar om att det är en dator på fickan som ska kunna kommunicera med oss, veta vad vi vill, vart vi ska, hur vi ska handla, ha alla andra synkningar i. Den utvecklingen kommer att fortsätta, givetvis. 

Joakim:

Kan man som medborgare förvänta sig, du var inne på huvuduppdraget, att den absolut största andelen av budgeten hamnar på skola och omsorg. Kan man förvänta sig samma service där 2030, som man kan göra idag, eller till och med ännu bättre? Vad tror du om det? 

Fredrik:

Bättre och tryggare och mer tillgängligt tror jag. Vi ska veta att de som blir äldre om tio år har faktiskt varit med till stor del i digitaliseringsresan på något sätt. Och har också krav för att kunna använda den. 

Joakim:

Vad tror du Stihna?

Stihna:

Ja, men jag tänker till exempel det här med någon form av digitala duschar, finns ju redan. Idag får man nästan boka in en tid när man ska duscha och behöver hjälp med det. Men det kanske är så att det går att glida in i duschen och det löser sig själv för de som vill det, och man kan duscha halva dagen om man vill det istället. Utan att det faktiskt kostar någonting för samhället, mer än den här installationen då. Så att det kanske är så att det är mycket bättre faktiskt, för den som är inblandad.

Joakim:

Så man kan få, egentligen mer uppmärksamhet om man är i behov av omsorg, än man kan få i dagens system, i och med att det kostar så mycket med personal?

Fredrik:

Ja, det är inte kostnaden man är ute efter, även där är det nog tillgängligheten. Det finns faktiskt många, nu pratar vi mycket äldreomsorg men det finns där de som känner sig otrygga i sina hem. Tillgänglighet att kunna prata med någon, få en videokontakt, kunna möta personal på det sättet. Det tror jag är väldigt viktigt. Skolan, det som Stihna var inne på, det är de som är väldigt duktiga i skolan och de som har lite kämpigare. Att kunna jämna ut gliporna genom att kunna anpassa verktygen ännu bättre, är oerhört viktigt för oss. Vi ser hela vår samhällsutveckling med infrastruktur och så vidare, det måste vi kunna lösa på ett bättre sätt. Det gör att för vår del, vi som sitter i Kalmar län, ska kunna ha sådana som kanske har sitt huvudkontor i Singapore, Oslo, Stockholm, de ska lika gärna kunna sitta någon av våra kommuner i sitt hus och sköta samma jobb. Så att det är klart det kommer ställas krav på de här bitarna. 

Joakim:

Hur ser ni på samspelet mellan privat och offentlig sektor? Man kan prata om doktor.se och kry och så vidare som ger sig in och levererar vård på ett annat sätt, som sedan offentlig sektor också har börjat göra. Hur tänker ni kring det här samspelet?

Stihna:

Jag tror att utveckling bygger på att det finns privata intressen som faktiskt kan leverera. Jag kanske inte tror att de flesta och snabbaste ideerna kommer från det offentliga, utan många gånger så har det offentliga möjligheter att sedan hänga på på något vis. Men de brightaste ideerna kommer inte ursprungligen från offentlig verksamhet. 

Joakim:

Tror du det kommer finnas mer samverkan mellan privata och offentliga sektorn, än vad det finns idag?

Stihna:

Ja, men det är väl positivt, valfrihet är det allra bästa, om man kan välja. 

Joakim:

Tack. Vad tror du Fredrik? 

Fredrik:

Vi har väl till stor del gått över till mycket sådant idag, inte bara inom vård, skola, omsorg, utan jag tänker en normal vardag för en kommun idag. Hur många, hur mycket hjälp vi tar av olika företag som levererar verksamhetssystem, också konsulter till stor del. Vi är de som håller ihop själva infrastrukturen för samhället, men det är inte alltid vi som behöver vara experterna inom delområdena. Vi kommer att bli den som håller ihop så att kompetenserna finns. 

Joakim:

Ja. 

Hörni, vi börjar närma oss slutet på det här samtalet, och jag tänkte att jag skulle ge er chansen att kort, såhär tjugo, trettio sekunder, summera. För det låter som att ni ändå tror och är positiva till digitalisering och digital transformation i kommuner. Summera gärna, varför ni tycker att det här är viktigt i eran, så att de som lyssnar på det här verkligen har förstått vad ni menar och hur man kan förstå mer med hjälp av er kompetens och er erfarenhet och det ni delar. Vem vill gå först? Vem är sugen på att börja?

Fredrik:

Kör du Stihna.

Stihna:

Ja, det är mycket som man känner att man skulle vilja förmedla, men jag tror ändå på det här med att vi måste följa med vår tid. Vi måste se till att vi känns adekvata för våra invånare, för de som ska jobba hos oss. För att göra det är det väldigt viktigt att vi samverkar och att alla vill vara med och förstå finesserna med vad man kan åstadkomma. Ja, jag hoppas att vi kan uppmuntra lite till att verkligen vara med på det här tåget. 

Joakim:

Tack. Fredrik?

Fredrik:

Jag går tillbaka till det jag har sagt förut. En kommun ska kunna leverera tillgänglighet, trygghet och transparens. Det här gör vi genom att vi kan följa med och verka för våra invånares behov, och kravställning. Där är digitalisering en viktig faktor som gör oss bättre. Kommun 2.0 är vad vi kallar det för. Så jag håller mig till orden: tillgänglighet, trygghet och transparens. 

Joakim:

Tack för det! 

De som har sett på det här, eller lyssnat, om ni skulle vilja skicka med nåt litet tips på vad man skulle ta del av, det kan vara en bok, det kan vara en video eller någonting motsvarande, för att lära sig lite mer, varför digitalisering eller digital transformation kan vara viktigt. Vad skulle ni vilja skicka med då? Var kan man lära sig mer? 

Fredrik:

Jag skulle slå ett slag för nånting som jag tror både finns på TED-talk och på youtube, och det är en person som heter Ashkan Fardost. Han var med den perioden då musik digitaliserades, vilka möjligheter som då dök upp och vad som hänt sedan dess. Om man tar ett perspektiv på det som skedde vid den tiden med Napster, Spotify och så vidare, och lägger den på vad framtiden kommer att ge i de olika delarna, så kan vi se vilka utvecklingspotential som finns. Så Ashkan Fardost. 

Joakim:

Ashkan Fardost blir tipset. Härligt, tack för det. Stihna, har du något tips? 

Stihna:

Ja, men jag är ju mycket på Spotify och lyssnar på olika poddar, och det finns jättemycket där, jag har svårt att säga någon enskild faktiskt. Men Taiwan har någon minister som var hacker och blev minister sedan. Jag kan inte riktigt namnet på den, men det finns jättemycket, speciellt om AI, som man kan söka på där. 

Joakim:

Vi får gräva vidare och se om vi hittar den här ministern och lägga in nån länk. 

Stihna: 

Ja men absolut, det kan jag göra, jag kan dela den med dig.

Joakim:

Slutligen, finns det någon fråga som vi borde ha pratat om som vi inte har tagit upp?

Fredrik:

Att utmaningen i digitaliseringsresan faktiskt är dyr, är en viktig faktor att ta med. Det vi gör är en enorm resa, men den kostar. Där har vi ett stort uppdrag, både Stihna som är politiker och jag som jobbar som kommunchef, att hålla i tyglarna så att inte pengarna rusar iväg. 

Joakim:

Ja, och det är väl lite så också att det är en investeringsperiod, där man också behöver ligga dubbelt, man behöver göra som man redan har gjort, och så ska man göra på det här nya sättet också. Då blir det dubbelt. Eller inte kanske dubbelt så dyrt, men det blir dyrare. Men när man väl har kommit över den här puckeln, då borde vi kunna göra mer för mindre egentligen. Och det är dit vi borde sikta, kanske. 

Fredrik:

Precis. 

Joakim:

Stihna, är det någon fråga du tycker också, som vi borde tagit upp?

Stihna:

Nej, du snodde min utmaning där, att vi behöver göra båda delarna samtidigt. Det tycker jag man har märkt nu när vi fortfarande har digitala möten och plötsligt är det några stycken som ska samlas. Att man inte riktigt får lika mycket uppmärksamhet liksom, det är svårare att ta plats i ett rum när man är med digitalt än när man är där fysiskt. Då blir det kanske lite A- och B-lag. Det där är verkligen en utmaning. Det är inte bara att det måste göras dubbelt, utan också att man känner att man har lika rättigheter oavsett hur man gör det. 

Joakim:

Ja. 

Ja, med de orden … de får bli de slutliga orden. Tack för det Stihna! 

Vi har alltså pratat i den här första digilogen om: ”Är digital transformation viktigt för en kommun och isåfall varför?”. Jag tycker det har varit tydliga argument för varför, och att det är viktigt ifrån både Fredrik Johansson, stort tack till dig, och till Stihna Evertsson. Tack till er som har lyssnat också. Vi ses nästa gång!